Allmän förvirring tycks råda i kritiken mot medium - en liten historielektion för s.k. skeptiker

Jag har under lång tid undersökt människors tro på andar och väsen samt människors mystika upplevelser av nämnda. När jag började behandla ämnet för ca 10 år sedan, var det inte många som pratade om denna tro, även om medium kritiserades på sina håll.

På sista tiden har det varit många diskussioner kring medium och de som tror på andar. Ju mer jag aktivt har deltagit i diskussioner med s.k. skeptiker, desto mer har deras retorik skrämt mig som religionsvetare. Inte skrämt mig på det sättet att jag är rädd för dem som personer, utan rädd för hur deras diskussioner utvecklas och vad det kan leda till. Det finns flera exempel i historien där människor har visat intolerans mot andra människors tro och förföljt dem för deras livssyn. Förföljelsen har oftast baserats på allmän okunskap och rädsla för det som är annorlunda, vilket har spätts på av fördomar. Exempel i vad liknande "historiska" åsiktsförföljelser har utmynnat i, kan man se på utrotningen av judar under andra världskriget samt häxprocesserna.


S.k. skeptiker förföljer människor för deras tro och livsåskådning, hånar och förlöjligar dem. Men vad är det som s.k. skeptiker vänder sig emot? Argument som används för att förlöjliga tron på andar brukar ungefär se ut som nedanstående exempel:

Argument, kategori 1. "Det ni tror på är skrock, det existerar inte, ni är löjliga och outbildade som tror på andar - det är inte vetenskapligt. Om man tror på andar kan man lika gärna tro på talande grodor eller flygande spagetti monster".

För det första, tro och skrock är inte synonymt. Skrock är en föreställning om att vissa vardagliga handlingar på övernaturligt vis kan påverka omgivningen, t.ex. att nycklar på ett bord för otur med sig. Tro, är människans funderingar över existentiella frågor som t.ex. vad är meningen med livet? Finns det ett liv efter döden? osv. Och ja, tror en person på talande grodor eller spagettimonster så ska det likaså respekteras, även om man själv inte tror på det. Och en tro ska inte behöva lägga fram naturvetenskapliga belägg för att vara legitim, så varför ställer ni s.k. skeptiker krav på det? Vetenskapliga grunder finns det dock för att människor behöver ha någonting att tro på.

Argument, kategori 2. "Medium håller på med bedrägeri och lurar av människor pengar. Om ni nu har kontakt med andar, bevisa det vetenskapligt!"

Det här med att medium "lurar" pengar av människor som tror på att avlidna kan kontaktas och att en eventuell kommunikation kan föras genom ett medium, har jag tagit upp i ett tidigare blogginlägg och tar därför inte upp det här. Förresten, sen när började skeptiker tycka synd om de som tror på andar? Det jag vill fokusera på i skeptikers kritik mot medium den här gången, är den allmänna förvirring som tycks råda. Vet de vad de kritiserar? Och vet det verkligen varför de kritiserar medium?

För det första, varför är det enbart medium som kritiseras? Varför inte präster, mullor eller andra andliga förmedlare? Svaret är här mycket enkelt. Medium har sedan förra sekelskiftet testats av vetenskapsmän för att bevisa sin kontakt med andevärlden. Anledningen till det var främst de fysiska upplevelserna under seanser som var relativt vanliga i Amerika och England (dock inte i Sverige). De medium som främst undersöktes av vetenskapsmän var s. k. fysiska medium som b.la. menade sig kunna få andar att materialiseras till fysisk (massiv) form; dessa medium var de populäraste och tjänade bra med pengar, vilket var en orsak till att bedrägerier skedde.

Förutom faktumet att det enbart är enfaldigt att kräva bevis av en andlig förmedlare - om man själv inte om man själv inte delar samma tro, är moderna medium är inte fysiska medium, utan menar sig kunna få kontakt med andevärlden genom klärvoajans samt förhöjd intuition och perception. Och ska de kräva bevis på kontakt med andevärlden av dessa medium, bör de göra det av andra trosåskådningars andliga ledare (t.ex. präster), dock gör man av tradition inte det, då det är lättare att sparka på den som redan ligger.

Även om de s.k. skeptikerna inte har märkt det än, har de snärjt in sig i ett jobbigt hörn. Det är ju så, att skeptiker idag kräver att medium ska bevisa vetenskapligt sin kontakt med andevärlden, men då blir det lite klurigt, för då måste det ske genom parapsykologiska metoder och teorier - och det är väl inte det s.k. skeptiker vill? Eller? Är inte de emot parapsykologi? Så hur ska de ha det egentligen?

Så "summan av kardemumman" som farfar brukade säga, vad är det de s.k. skeptikerna vill egentligen? Är de verkligen medvetna om VAD de bråkar över? Och HUR de vill att bevis på kontakt med andevärlden ska läggas fram? Och har de inget bättre för sig än att ifrågasätta en tro som de inte ens tror på. Det vore bättre om de kunde ägna sig åt saker som de vet något om. Någonting som för den mänskliga utvecklingen framåt - och däri ingår inte det som jag här väljer att benämna s.k. skeptiker-retorik.