Vad bekymrar Christer Sturmark?

Herr Sturmark är en man som inte viker sig så lätt i konflikter. Med en självsäker (?) attityd jämnar han människor som har en annorlunda livsåskådning än han, med marken. Även om det betyder att han titt som tätt måste ta hjälp av sin talande gröna groda. Sturmark verkar rätt obekymrad över det mesta i livet, dock är det något som bekymrar honom.

Vad är det då som ger honom och (troligtvis) även de andra nyateisterna extra mycket rynkor i förtid?

Är det?:

- Faktumet att vi lever i en tid där människor söker olika former av andlighet och passar in det i sin livsåskådning?

- Att tron på andar faktiskt ÄR en livsåskådning (till skillnad mot vad herr Sturmark nyligen hävdade i Aftonbladet)?

- Att ca 50% av Europas befolkning tror på andar, andra entiteter och paranormala fenomen?

Nej, troligtvis inget av ovanstående för det väljer nog herr Sturmark att inte bry sig om, inte så länge som han har sin gröna talande groda att argumentera om (eller med).

Det som verkligen bekymrar herr Sturmark är: "Seglora smedjas förakt mot andra livsåskådningar" (http://www.sturmark.se/?p=1011).
Sturmark är djup bekymrad och illa berörd över hur tankesmedjan Seglora "attackerar oss sekulära humanister"

Herr Sturmark skriver bl.a. om sina bekymmer att:

- "Det är förstås förståeligt att inte alla kan veta vad den sekulärhumanistiska livsåskådningen faktiskt står för."

- "Det är förstås tröstlöst att försöka försvara sig mot alla osakliga påståenden, men i grunden är det mycket obehagligt att vi som har en annan livsåskådning än Seglora smedjas vänner har, så fördomsfullt och förenklat angrips på detta sätt."

- "Vart tog respekten och toleransen för andra livsåskådningar vägen?"

- "De ser humanismen som en konkurrerande livsåskådning som de helt enkelt inte tolererar."

- "Jag har sedan en tid insett att dessa debattörer faktiskt inte är intresserade av att förstå det sekulärhumanistiska perspektivet."

Så, det som verkligen bekymrar herr Sturmark (och troligtvis andra nyateister) är att hans valda livsåskådning blir ifrågasatt. Citaten som jag har valt ut från Sturmarks text, syftar till att visa på det smått ironiska i det som bekymrar honom. Han skulle nog (kanske) se det om han bytte ut ordet "sekulärhumanister" i sin text, mot "spiritualister", "kristna" eller "muslimer"...
Förstår verkligen inte herr Sturmark att det är samma reflektioner ställs av de personer som han och hans gelikar attackerar för deras valda livsåskådning?

Ett vänligt, men ändå lite halvbestämt råd, från mig till alla nyateister - Försök att använda empati och inlevelseförmåga när ni ifrågasätter andras livsåskådningar. Som du (ni) läste var det inte uppskattat av herr Sturmark att få sin livsåskådning ifrågasatt - var vänlig och reflektera över det och visa ödmjukhet och respekt för människor som ser verkligheten annorlunda än vad du (ni) gör.

Till domstol för försäljning av hemsökt hus

I Norge har det inträffat en unik händelse, så pass unik att jag själv har markerat det i min almanacka för att komma ihåg dagen jag först läste om det.
Vad är det då som jag tycker är så märkvärdigt? Jo, det är en man i Norge som har krävt tillbaka pengarna vid ett husköp i Nord-Frons kommun i Gudbrandsdalen, då han inte hade blivit upplyst om att huset var hemsökt (se bild).

Nu behandlas fallet av norsk domstol och tidigare inneboende (och besökare) i huset har vittnat om att det har skett oförklarliga händelser och att de har haft mystika upplevelser. Bland annat vittnas det i domstol att en äldre kvinnas gestalt har setts vandra runt i huset, föremål ramlar oförklarligt ner från hyllor, det hörs dragspelsmusik från källaren. Vid flera tillfällen har man hört en bil på uppfarten till huset och hur "någon" smäller i bildörrar - dock finns det inte någon där.

Att en sådan här sak, dvs. att ett undanhållande av att ett hus kan vara hemsökt vid försäljning går till domstol i norden, hade varken varit möjligt för 10- 20 år sedan, ja inte ens för 5 år sedan. Det är som det har sagts, det är en renässans för tron på andar och väsen. Hur det går i domstolen med detta historiska rättsfall får vi förhoppningsvis reda på om ett par dagar. Men hur det än går för mannen som köpte det hemsökta huset, har faktumet att fallet kom upp i domstol redan visat på hur det "heliga" idag beblandas med det sekulära. Det är en hint om den förändring och utveckling som just nu sker i de nordiska länderna. Det är en utveckling som är mycket spännande att följa. Och, troligtvis kan vi i Sverige även räkna med att se liknande tvister om hemsökta hus i framtiden.

Mer om detta på denna länk: http://www.nrk.no/nyheter/distrikt /hedmark_og_oppland/1.8022681

En del ser demoner där de önskar - till och med i barn

Det har varit med stor avsmak och sorg jag har läst i tidningarna om hur en tolvårig flicka (som nu är fjorton år) har blivit torterad av sin pappa, styvmamma och pastor för att "driva ut" demoner eller onda andar som de trodde att hon hade i sig. Jag har dragit mig för att skriva om den här händelsen på Skymningsvärldar, för jag vet ärligt talat inte var jag ska börja...

Ska man först tala om det oerhörda sveket som hennes föräldrar utsatt henne för när de tortera och förnedrade henne?
Hur hon någonsin ska kunna känna tillit till en vuxen igen?
Eller ska man fråga sig varför myndigheter inte har insyn i karismatiska församlingar,
där man vet att exorcism av menade demoner faktiskt kan förekomma - och förekommer?
Kanske borde man samtidigt fråga myndigheterna hur The River, som församlingen heter som flickans föräldrar var med i, har fått driva ett behandlingshem för ungdomar när de visste att det var en karismatisk församling som drev den? Sker såna saker ofta? Hur har ungdomarna haft det under sin rehabilitering? Är det någon som har följt upp det och frågat dem?

De som känner mig vet att jag är mycket noga med att människor ska få utöva den religion eller tro som de önskar och att deras livssyn ska respekteras. - dock är det under förutsättningen att ingen skadas, inte på något sätt - och allra minst barn!

Vid ett annat tillfälle kommer jag att skriva mer om det här med exorcism och om människors olika uppfattningar om VAD entitetupplevelser är (dvs. upplevelser av andar, väsen).

Jag vill avsluta detta inlägg med att berömma modet hos den lilla tjejen som berättade om vad hon utsattes för. Jag hoppas verkligen att andra inspireras av hennes mod och vågar säga ifrån när de själva eller någon annan utsätts för övergrepp eller far illa.

Lycka till i livet lilla modiga flicka. Jag hoppas att du någon gång kan lägga det här bakom dig och få ett långt och lyckligt liv!

Allmän förvirring tycks råda i kritiken mot medium - en liten historielektion för s.k. skeptiker

Jag har under lång tid undersökt människors tro på andar och väsen samt människors mystika upplevelser av nämnda. När jag började behandla ämnet för ca 10 år sedan, var det inte många som pratade om denna tro, även om medium kritiserades på sina håll.

På sista tiden har det varit många diskussioner kring medium och de som tror på andar. Ju mer jag aktivt har deltagit i diskussioner med s.k. skeptiker, desto mer har deras retorik skrämt mig som religionsvetare. Inte skrämt mig på det sättet att jag är rädd för dem som personer, utan rädd för hur deras diskussioner utvecklas och vad det kan leda till. Det finns flera exempel i historien där människor har visat intolerans mot andra människors tro och förföljt dem för deras livssyn. Förföljelsen har oftast baserats på allmän okunskap och rädsla för det som är annorlunda, vilket har spätts på av fördomar. Exempel i vad liknande "historiska" åsiktsförföljelser har utmynnat i, kan man se på utrotningen av judar under andra världskriget samt häxprocesserna.


S.k. skeptiker förföljer människor för deras tro och livsåskådning, hånar och förlöjligar dem. Men vad är det som s.k. skeptiker vänder sig emot? Argument som används för att förlöjliga tron på andar brukar ungefär se ut som nedanstående exempel:

Argument, kategori 1. "Det ni tror på är skrock, det existerar inte, ni är löjliga och outbildade som tror på andar - det är inte vetenskapligt. Om man tror på andar kan man lika gärna tro på talande grodor eller flygande spagetti monster".

För det första, tro och skrock är inte synonymt. Skrock är en föreställning om att vissa vardagliga handlingar på övernaturligt vis kan påverka omgivningen, t.ex. att nycklar på ett bord för otur med sig. Tro, är människans funderingar över existentiella frågor som t.ex. vad är meningen med livet? Finns det ett liv efter döden? osv. Och ja, tror en person på talande grodor eller spagettimonster så ska det likaså respekteras, även om man själv inte tror på det. Och en tro ska inte behöva lägga fram naturvetenskapliga belägg för att vara legitim, så varför ställer ni s.k. skeptiker krav på det? Vetenskapliga grunder finns det dock för att människor behöver ha någonting att tro på.

Argument, kategori 2. "Medium håller på med bedrägeri och lurar av människor pengar. Om ni nu har kontakt med andar, bevisa det vetenskapligt!"

Det här med att medium "lurar" pengar av människor som tror på att avlidna kan kontaktas och att en eventuell kommunikation kan föras genom ett medium, har jag tagit upp i ett tidigare blogginlägg och tar därför inte upp det här. Förresten, sen när började skeptiker tycka synd om de som tror på andar? Det jag vill fokusera på i skeptikers kritik mot medium den här gången, är den allmänna förvirring som tycks råda. Vet de vad de kritiserar? Och vet det verkligen varför de kritiserar medium?

För det första, varför är det enbart medium som kritiseras? Varför inte präster, mullor eller andra andliga förmedlare? Svaret är här mycket enkelt. Medium har sedan förra sekelskiftet testats av vetenskapsmän för att bevisa sin kontakt med andevärlden. Anledningen till det var främst de fysiska upplevelserna under seanser som var relativt vanliga i Amerika och England (dock inte i Sverige). De medium som främst undersöktes av vetenskapsmän var s. k. fysiska medium som b.la. menade sig kunna få andar att materialiseras till fysisk (massiv) form; dessa medium var de populäraste och tjänade bra med pengar, vilket var en orsak till att bedrägerier skedde.

Förutom faktumet att det enbart är enfaldigt att kräva bevis av en andlig förmedlare - om man själv inte om man själv inte delar samma tro, är moderna medium är inte fysiska medium, utan menar sig kunna få kontakt med andevärlden genom klärvoajans samt förhöjd intuition och perception. Och ska de kräva bevis på kontakt med andevärlden av dessa medium, bör de göra det av andra trosåskådningars andliga ledare (t.ex. präster), dock gör man av tradition inte det, då det är lättare att sparka på den som redan ligger.

Även om de s.k. skeptikerna inte har märkt det än, har de snärjt in sig i ett jobbigt hörn. Det är ju så, att skeptiker idag kräver att medium ska bevisa vetenskapligt sin kontakt med andevärlden, men då blir det lite klurigt, för då måste det ske genom parapsykologiska metoder och teorier - och det är väl inte det s.k. skeptiker vill? Eller? Är inte de emot parapsykologi? Så hur ska de ha det egentligen?

Så "summan av kardemumman" som farfar brukade säga, vad är det de s.k. skeptikerna vill egentligen? Är de verkligen medvetna om VAD de bråkar över? Och HUR de vill att bevis på kontakt med andevärlden ska läggas fram? Och har de inget bättre för sig än att ifrågasätta en tro som de inte ens tror på. Det vore bättre om de kunde ägna sig åt saker som de vet något om. Någonting som för den mänskliga utvecklingen framåt - och däri ingår inte det som jag här väljer att benämna s.k. skeptiker-retorik.