Att polisen anlitar medium och medias reaktion

Att polisen ibland följer upp tips som kommit in från medium om försvunna personer - som en sista utväg när tiden är knapp och alla andra spår har kallnat, talas det om i media då och då. Senast var det polisen i Värmland som var i blåsväder för att de som sista utväg följt upp ett tips från ett medium, anlitat av anhöriga till den 82-åriga försvunna mannen (http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisen-tog-rad-fran-en-sierska). Jag vill i den här debatten ge en stor eloge till insatschef Thomas Hertzberg vid värmländska polisen som till DN vågar säga:

"– Om vi inte har något annat att gå på så har vi inte. Vi bearbetar allt som kommer in. Vi måste utreda allt, även om vissa saker är osannolika".

En del krönikörer och journalister fördömer polisens agerande och speciellt hänvisar de till att det är skrock och poängterar hur förfärligt det är att människor i "vårt upplysta samhälle" tror på troll och annat oknytt. Och då vänder jag mig främst till Tord Bergkvist, krönikör på GD som för några dagar sedan skrev på ledarsidan under rubriken "Tomtar och troll" (http://gd.se/ledare/ledarkronikor/1.4290077-tomtar-och-trollom) hur förfärligt det var att polisen lyssnade till mediums tips - och hur förfärligt det är att tron på "det ockulta" växer:

"Om anhöriga ber om att polisen ska använda sig av till exempel sierskor så måste man säga nej; det är ockultism och inget annat".

"Att tro på tomtar och troll – på andra tider än julafton – är inte värdigt den moderna människan. Utvecklingen ska gå medvetet framåt".

Men, nu är det faktiskt så att vi har religionsfrihet i Sverige. Vill människor tro på spådomar, andar och medium ska de få göra det, precis som människor tror på den kristna läran. Att tron på andar är mer vanligt förekommande idag, är inget annat än en motreaktion på det naturvetenskapliga samhällets ignorans. Man menar att naturvetenskap kan förklara allt och har sanningen om allt. Det är så, att de människor som tror på andar i Sverige idag, även tror på naturvetenskapliga teorier. Men där naturvetenskapliga förklaringar om världen tar slut, kommer tron och religionen ofta in. Även kristendomen är en tro, som Tord Bergkvist nog mycket väl vet, men inte skriver om, är att människor i Sverige under lång tid har bett och ber till den kristna guden om de känner sig hjälplösa, som i fallet med den försvunne gamle mannen i Värmland. Jag tycker inte att det är underligt om man i sin förtvivlan vänder sig till ett medium, om man befarar att någon man älskar är i livsfara, och andra ”icke kontroversiella” metoder är uttömda.

Jag håller självklart med Tord Berkvist när han skriver att polisen ska arbeta efter vetenskapliga metoder och beprövad vetenskap, men det är inte det som han främst hakar upp sig på, utan det är hur ”hedendomen” och ”vidskepligheten” sprider sig över Sverige. Tron på andar och väsen har alltid funnits i alla samhällen men har börjat synas mer i det moderna samhället. Vad tror du Tord Bergkvist att det beror på? Är det möjligt att människor fortfarande tror på andar och andra världar efter att vi sedan unga år har indoktrinerats i ett strikt naturvetenskapligt tänkande? Jo, detta kan ha medfört att många människor troligtvis känner sig mer och mer vilsna i det materialistiska västerländska samhället, och svar på frågor som inte naturvetenskapen kan förklara söks på andra håll. Kristendomen är inte ett alternativ för många idag, då man vill finna sin egen tro, sina egna föreställningar om verkligheten, och inte styras av ett dogmatisk äldre trossystem. Man skapar sin egen hopplockade livsåskådning och däri ingår ofta tron på andar och att människan har ”förmågor” som ännu inte har upptäckts av naturvetenskapen. Att Tord Bergkvist använder sig av rubriken ”tomtar och troll”, visar bara att han tyvärr inte vet vad han talar om när det gäller den moderna tron på det övernaturliga. Det är nämligen inte många människor idag som tror på dessa folktroväsen. Däremot tror många att människan har en själ, att medvetandet kan överleva döden, att delar av medvetandet inte heller alltid är knutet till den fysiska kroppen, och att en del människor kan få kunskap om sådant som är andra fördolt. Att Tord Bergkvist inte riktigt vet vad han talar om när det gäller den moderna människans tro på det övernaturliga visar han även genom uttalandet om blystöpning. Han beskriver hur kloka gummor och gubbar kastar ner bly i vatten för att sedan tolka svaret de får genom blyets formation. Verkligheten ser inte ut så idag. Det finns inga kloka gubbar eller gummor som sitter hemma i sina stugor och spår i bly, det tillhör bondesamhällets folktro, inte den tro du möter när människor anlitar medium. Tron idag på medium kan relateras till den spiritualistiska tron som uppkom i mitten av 1800-talet och har ingenting att göra med den i stort sett utdöda folktro som du hävdar är utbredd.

Tyvärr måste jag även upplysa Tord Bergkvist om att det är i bruksamhällen och mindre bondesamhällen som folktron har varit starkast och funnits kvar längst. Att han drar en parallell mellan sin uppfattning att folktron såväl som nazismen aldrig fått fäste i Hofors och andra bruksorter är bara fånigt, naivt och sorgligt – vilken jämförelse!

Tord Bergkvist skriver även att det inte är värdigt den moderna människan att tro på tomtar och troll . Men det är precis vad det är, värdigt och mänskligt. För på något sätt behöver människan en tro, och är det inte på en osynlig värld, andar eller en gud som man tror på, så är det naturvetenskapen och marknaden – många gånger är det en blandning av allt detta. Människorna som anlitade mediet i Värmland tillhör den första kategorin. Att respektera människors olika trosuppfattningar och livsåskådningar är något som vi i ett demokratiskt samhälle ska göra, och det gäller inte bara tolerans för de traditionella religionerna, tron på naturvetenskapen och marknaden, utan även den moderna människans självvalda tro.

Jag anser att polisens agerande i detta fall, då de lyssnade till de förtvivlade och desperata anhöriga till den försvunna mannen, ger ett mycket humant och fint intryck som visar på att de respekterar de anhöriga i sin sorg och deras trosuppfattning.